Att arbeta som flygingenjör kan innebära att vara delaktig i att utveckla nya flygplansmodeller och att ha en ledande roll när det gäller underhåll och reparation av existerande plan. Först och främst behöver man vara civilingenjör som är en titel man får efter en lång och ganska krävande teknisk universitetsutbildning som ges på flera orter i Sverige. Maskinteknik med flygteknisk tillämpning är en annan beskrivning på det område som en flygingenjör arbetar med. Det är ett område som i sin tur kan innebära specialiseringar och flera yrkesroller. Som flygingenjör kan du till exempel bli flygsystemingenjör, utvecklare, konstruktör, produktansvarig, projektledare, testledare eller logistikingenjör. Svenska försvarsmakten är en viktig arbetsgivare i denna bransch. I den här texten kommer vi att skriva mer om vilken utbildningsbakgrund som krävs och hur du lyckas i yrket.
Egentligen är flygingenjör en militär befattning som innebär att man har åtminstone majorsgrad och att man genomgått flygtjänst och en särskild utbildning i försvarsmaktens regi och sedan en ingenjörsutbildning vid en teknisk högskola. Intagningskraven på försvarets flygutbildning är mycket höga. Arbetsuppgifterna efter utbildningen kan sägas handla om utprovning, införskaffning, utveckling och underhåll av det svenska flygvapnets material. Försvarets materialverk är en vanlig arbetsplats men vissa flygingenjörer är också posterade vid någon av det svenska försvarets flygflottiljer. I den här texten använder vi oss av en bredare definition av flygingenjör och inkluderar även dem som arbetar utanför försvarsmakten, kanske i hos ett flygbolag eller ett företag som tillverkar flygplan. Den korrekta termen för en ingenjör som arbetar inom det civila flyget är dock ”civilingenjör med flyginriktning”. Tidigare fanns det ofta en tekniskt kunnig flygmaskinist ombord på större flygplan men med dagens moderna plan finns längre det behovet och de flesta flygingenjörer jobbar i huvudsak ”på marken”. flyg Stockholm Vaxjö går snabbt och dagligen, en av förutsättning för fungerande in- och utrikesflyg är att duktiga ingenjörer överser planen. Hur arbetsuppgifterna kommer att se ut beror givetvis mycket på ingenjörens inriktning.
En bransch med goda framtidsutsikter
Att vara flygingenjör kan handla om att ta beslut som direkt påverkar flygpassagerares säkerhet. Det är ett yrke som kräver djupa tekniska kunskaper och det finns egentligen inget utrymme för att göra fel. Som flygingenjör lär du dig ständigt nya saker och får hålla dig uppdaterad kring utvecklingen av nya tekniska lösningar och material. Inom flyget arbetar man av ofta med spjutspetsteknologi och flygingenjörer får därför en kunskap som kan vara efterfrågad även inom andra områden. Att samarbeta med flygplansmekaniker och experter inom olika områden kopplade till flyget är en viktig del av vardagen. snabbflyg mellan USA och Europa i framtiden kommer att öka antalet resenärer och arbetsmarknaden för ingenjörer med inriktning på flyg bedöms, bland annat därför, vara god. En annan anledning till att det kommer att behövas skicklig flygingenjörer även i framtiden är att branschen är utvecklingsintensiv, det finns alltid utrymme för förbättringar som får konsekvenser för lönsamhet och säkerhet. Det lönar sig därför att investera i bra flygingenjörer. En av de saker som som kan avgöra hur bra jobb du kan få är statusen på den högskola där du valt att utbilda dig. Medellönen i Sverige är en bit över 30 000 kronor i månaden.
Vi är ständigt omgiven av ingenjörskonst och det finns en trend att nya produkter ska vara både smartare och miljövänligare. En stol ska vara vacker samtidigt som den ger bästa möjliga avlastning för ryggen och miljön. Vi kan lätt hitta inspiration på nära håll men ibland kan det vara spännande att ta del av andra kulturer och världsdelar för design som ger ett exotiskt intryck.
och inspirerande för just dig eftersom du kommer att lägga märke till det dagligen. Ibland kan det vara skönt att byta ut detaljer för att hålla skaparlusten igång. Ett enkelt sätt att hitta inspiration till överkomligt pris är att leta på nätet. Många nätbutiker, till exempel 
Ett annat sätt att stödja organisationen är att bli medlem. Man kan bli medlem oavsett om man är ingenjör eller inte, och medlemskapet kan helt enkelt vara ett stödmedlemskap, som inte innefattar mer än att man betalar medlemsavgiften. Det kostar 100 kronor för 1 års medlemskap, eller 250 kronor för 3 års medlemskap. Man kan också bli medlem som student. Då kostar det 40 kronor för 1 år, och 90 kronor för 3 år.
i organsationen. Som medlem kan man engagera sig och påverka Ingenjörer utan gränsers arbete för en bättre värld. Vill man vara aktiv är man det och då kontaktar man gruppledaren för den lokala gruppen. Vill man enbart stötta verksamheten är man varmt välkommen att göra det. Man behöver inte vara ingenjör utan alla är välkomna och alla behövs på olika sätt.
et är inte bara de boende, behövande och drivande i ett område som man kommer i kontakt med utan också volontärer och yrkesverksamma från andra delar av världen som har samma ambition som man själv och Ingenjörer utan gränser har – att skapa en bättre värld. Engineers without borders är en växande rörelse som behöver all den support de kan få och genom att samarbeta med dem får man en inblick i ingenjörens liv i andra delar av världen.
skolan men även yrkesverksamma och personer som inte är medlemmar vid skolan är välkomna. Här kan man delta i volontärprojekt, föreläsningar och diskussionspubar. Då gruppen ständigt växer är man välkommen med egna förslag till aktiviteter.
studenter vid skolan men även yrkesverksamma är medlemmar i gruppen vilken bland annat arrangerar föreläsningar i serien Den reflekterande ingenjören, driver läxhjälp vid flertalet gymnasie- och högstadieskolor och volontärprojekt i utvecklingsländer. För den som är intresserad av att hjälpa till är man varmt välkommen att ta kontakt med ledningsgruppen.
attenpumpar till hygienanläggningen. Dessutom behövs belysning för läxläsning och utomhusbelysning för att underlätta arbetet för nattvakterna. Idag har skolan bara sporadisk tillgång till el. Projektet skall även utbilda skolans personal, och personer i nära anknytning till skolan, i hur de skall underhålla solcellsystemet för att säkerställa levnadslängden. Dock skall även barnen känna sig delaktiga varför projektarbetarna tar med sig material för att lära också de unga om hur solcellerna fungerar.
Nepal – Build up Nepal CTH Project